Arbetsgivardeklaration — Komplett guide för företagare 2026

En arbetsgivardeklaration (AGI) är en månatlig redovisning till Skatteverket där du som arbetsgivare rapporterar utbetalda löner, förmåner och avdragen skatt för dina anställda. Sedan 2019 ska redovisningen göras på individnivå, vilket innebär att varje anställds uppgifter rapporteras separat.

Arbetsgivardeklarationen ersatte det gamla systemet med kontrolluppgifter (KU). Fördelen är att Skatteverket får uppgifterna löpande varje månad istället för en gång per år, vilket gör det enklare att upptäcka fel tidigt och underlättar för de anställda — till exempel syns uppgifterna direkt i den förhandsifyllda deklarationen.

Alla som betalar ut ersättning för arbete — löner, arvoden eller förmåner — är skyldiga att lämna arbetsgivardeklaration. Det gäller oavsett om du driver ett aktiebolag, en enskild firma med anställda eller en ideell förening som betalar ersättning.

Du ska lämna arbetsgivardeklaration om du:

• Betalar ut lön eller annan ersättning till anställda
• Betalar ut arvoden till uppdragstagare som inte har F-skatt
• Ger anställda skattepliktiga förmåner (tjänstebil, friskvårdsbidrag över gränsbeloppet, etc.)
• Betalar ut pension eller livränta

Om du enbart anlitar personer med godkänd F-skatt och inte betalar ut några förmåner behöver du normalt inte lämna arbetsgivardeklaration. Kontrollera alltid att underleverantörens F-skatt är aktiv via Skatteverkets tjänst.

Observera att även enskilda firmor som betalar ut löner till anställda eller familjemedlemmar som arbetar i verksamheten måste lämna arbetsgivardeklaration. Läs mer i vår guide om [bokföring för enskild firma](/guider/bokforing-enskild-firma).

Arbetsgivardeklarationen består av två delar:

Huvuduppgifter (sammanställning) Här redovisar du det totala beloppet för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt som företaget ska betala in. Arbetsgivaravgiften är 31,42% av den totala bruttolönesumman (2026). Avgiften kan vara lägre för anställda under 26 år eller över 65 år.

Individuppgifter (per anställd) För varje anställd redovisar du: - Kontant bruttolön — den totala lönen före skatt - Skatteavdrag — den preliminärskatt du dragit baserat på den anställdes skattetabell - Förmåner — värdet av eventuella skattepliktiga förmåner - Underlag för arbetsgivaravgifter — totalt avgiftsunderlag per person

Alla belopp ska avse den månad som lönen betalades ut, inte den period arbetet utfördes. Om du betalar januarilöner den 25 januari ska de redovisas i arbetsgivardeklarationen för januari, som lämnas in senast 12 februari.

Arbetsgivardeklarationen ska lämnas in senast den 12:e i månaden efter utbetalningsmånaden. Om den 12:e infaller på en helg eller röd dag är deadline närmast följande vardag.

Viktiga datum 2026: - Januari-löner → senast 12 februari - Februari-löner → senast 12 mars - Mars-löner → senast 14 april (12:e är söndag) - April-löner → senast 12 maj - Och så vidare varje månad

Deklarationen kan lämnas digitalt via Skatteverkets e-tjänst, genom ditt bokföringsprogram (Fortnox, Visma, Bokio med flera stödjer direkt inlämning) eller via en redovisningsbyrå som sköter det åt dig.

Tips: Automatisera inlämningen genom att använda ett [bokföringsprogram](/guider/basta-bokforingsprogrammen) som kan generera och skicka arbetsgivardeklarationen direkt till Skatteverket. Det sparar tid och minskar risken för manuella fel.

Arbetsgivaravgiften beräknas på det totala underlaget (bruttolön + förmånsvärden) och bestäms av den anställdes ålder:

• Normala arbetsgivaravgifter (född 1960–2001): 31,42%
• Reducerade avgifter (född 2002 eller senare): 10,21% på ersättning upp till 25 000 kr/månad, därefter full avgift
• Reducerade avgifter (född 1959 eller tidigare): 10,21% (ålderspensionsavgift)

Räkneexempel: En anställd med 35 000 kr i bruttolön → arbetsgivaravgift 35 000 × 31,42% = 10 997 kr Total kostnad för arbetsgivaren: 35 000 + 10 997 = 45 997 kr

Arbetsgivaravgifterna inkluderar sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, arbetsmarknadsavgift, arbetsskadeavgift och allmän löneavgift.

Fel period. Det vanligaste misstaget är att redovisa löner i fel månad. Kom ihåg att det är utbetalningsdatumet som styr, inte den period arbetet utfördes.

Felaktiga förmånsvärden. Skattepliktiga förmåner måste värderas korrekt. Bilförmån har schablonvärden som uppdateras årligen. Friskvårdsbidrag är skattefritt upp till 5 000 kr per år — belopp därutöver ska förmånsbeskattas.

Glömd inlämning. Att missa deadline resulterar i en förseningsavgift på 625 kr per deklaration. Vid upprepade förseningar kan avgiften höjas. Skatteverket kan också göra en skönsmässig bedömning av dina avgifter, vilket oftast blir dyrare.

Felaktigt skatteavdrag. Se till att du använder rätt skattetabell för varje anställd. Be den anställde visa sin skattsedel eller kontrollera via Skatteverket. Anställda som jobbar extra eller har flera arbetsgivare kan behöva en jämkad skattsedel.

Saknade individuppgifter. Varje anställd som fått ersättning under månaden måste redovisas individuellt. Glöm inte tillfälliga anställda, sommarjobbare eller konsulter utan F-skatt.

Moderna bokföringsprogram automatiserar stora delar av arbetsgivardeklarationen:

• Fortnox Lön — Genererar AGI automatiskt från lönebesked och skickar direkt till Skatteverket. Integrerat med bokföringen.
• Visma Lön — Samma funktionalitet med stöd för kollektivavtal och olika lönearter.
• Bokio — Enklare lönehantering som passar mindre företag med få anställda.

Att använda ett digitalt verktyg minskar risken för manuella fel avsevärt och säkerställer att alla belopp stämmer. Jämför program i vår guide om [bästa bokföringsprogrammen](/guider/basta-bokforingsprogrammen).

Om du inte vill hantera löner och arbetsgivardeklaration själv kan du [anlita en redovisningsbyrå](/byraer) som sköter hela löneprocessen åt dig. Det kostar vanligtvis 300–500 kr per lönespecifikation.

• Gör det själv med bokföringsprogram: Lönetillägg i Fortnox från 99 kr/mån, Visma från 149 kr/mån
• Via redovisningsbyrå: 300–500 kr per anställd och månad (inklusive löneberäkning, AGI och lönebesked)
• Förseningsavgift vid missad deadline: 625 kr per deklaration

Se [vår prisguide](/priser) för fullständig jämförelse av kostnader.

Vad händer om jag lämnar arbetsgivardeklarationen för sent? Skatteverket tar ut en förseningsavgift på 625 kr per försenad deklaration. Vid upprepade förseningar kan Skatteverket besluta om skönsmässig bedömning, vilket innebär att de uppskattar dina avgifter — ofta till ett högre belopp.

Måste jag lämna arbetsgivardeklaration varje månad även om jag inte betalat ut någon lön? Nej, om du inte har betalat ut någon ersättning under en månad behöver du inte lämna deklaration för den månaden. Men om du är registrerad som arbetsgivare och permanent slutar ha anställda bör du avregistrera dig.

Kan jag rätta en arbetsgivardeklaration i efterhand? Ja, du kan lämna in en rättad deklaration via Skatteverkets e-tjänst. Rättelser bör göras så snart du upptäcker felet. Om rättelsen leder till att du ska betala mer kan ränta tillkomma.

Vad räknas som skattepliktig förmån? Exempel på skattepliktiga förmåner är tjänstebil, bostadsförmån, kostförmån, friskvårdsbidrag över 5 000 kr/år, och gåvor som överstiger gränsbeloppet (500 kr/tillfälle). Skattefria förmåner som personalvårdsförmåner och enklare förfriskningar behöver inte redovisas.

Kan jag anlita en byrå för att sköta arbetsgivardeklarationen? Ja, de flesta [redovisningsbyråer](/byraer) erbjuder lönehantering som inkluderar arbetsgivardeklaration. Det är ofta det smidigaste alternativet om du har flera anställda eller komplexa löneförhållanden.